FANTASM COMES AGAIN

Eric Ram, Australien 1977
Video Classics

Platsen är en snusktidningsredaktion. Äldre man (liknar John Vernon en aning men spelas av en australisk aktör vid namn Clive Hearne) och ung blondin med charmigt sprucken stämma (spelad av Angela Menzier Willis) sitter och halsar whiskey medan de spydigt läser upp olika läsarbrev. Är det såhär våran egen sextant Malena sitter då hon delar ut sina sexråd på Aftonbladet? Precis som föregångaren Fantasm (1976) är filmen uppdelad i tio mjukerotiska avsnitt och inspelningsplasterna är Melbourne och Los Angeles.

Episod ett ("Silent Please") börjar med att en man stirrar in i kameran. Vi hajar till eftersom mannen ifråga är självaste Johnny Legend. Legend spelar "läsande man på bibliotek" men sexaktiviteten står Lis Woolfe, Rosemarie Bem och Tom Thumb för. Lis & Rosemarie står fnittrande och kollar i en bok med orientaliska sexillustrationer. En nörd (spelad av Thumb) smyger sig på en av damerna och är fräck nog att dra ner hennes trosor och köra in sin erigerade pitt rakt i baken på henne. Varför händer sånt aldrig mig på stadsbiblioteket? Ett våldsamt fejkknull tar vid och till slut välter hela bokhyllan och efter detta lilla intermezzo fick den antastade donnan problem och vågade aldrig gå till bibblan igen. - Tro inte ett ord på henne! skrockar vår luttrade sexrådgivare medan han tar ännu en slurk hojtarolja. - Femton år med samma frågor och vi med våra cyniska råd, fortsätter han klagande och agerar alldeles för bra för den här sortens film.

Andra episoden ("Workout") handlar om stöddige gympaläraren mr Bates (spelad av gamle bodybuildern Rick Cassidy) och lilla blyga violen miss Peabody (spelad av M Barton). Hon är allt rätt go när hon helnäck hoppar upp&ner på en studsmatta och det börjar spänna innanför mr Bates träningsbrallor. Sedan inser den lilla damen att majjen också måste vara naken om det ska bli riktigt kul. - Ååå, mr Bates, så STOOOR den är! utbrister fröken Peabody. Eeh, har vi hört den förut?

I tredje avsnittet ("Double Feature") förflyttas vi till en Drive In-bio som förevisar Rene Bonds våldtäktssekvens ur Fantasm (!). Bob (spelad av Urias S Cambridge - kan man ha ett hopplösare porralias?) börjar hångla med blonda sockerbiten Carol (spelad av exploitationjäntan Rainbeaux Smith) som inte är med på noterna utan vill se filmen i fred. - Du har ju redan sett den två gånger! stönar frustrerade Bob (hemska tanke - kolla Fantasm för tredje gången!). När Rene Bond blir tagen i baken uppe på bioduken lappar Carol till sin Bob och vi får förmoda att Carol tycker att alla män är svin och presumtiva våldtäktskräk. Carol sticker iväg för att köpa popcorn. Plötsligt dyker Ted och Alice (spelade av Peter Kurzon och Lois Owens) upp i baksätet (hur kom de dit?) och Bob får till sin glädje delta i gruppsex. Med popcornstruten i lilla näven blir Carol samtidigt helt brutalt indragen i en van av en ovanligt snygg och mörklockig yngling (spelad av Mike Tapp). Man undrar varför en så läcker grabb behöver våldta bruttor men framförallt önskar man att det vore hårdporr så man fått njuta av allt geggande i närbild. Den ovanligt snygge fulingen pangar på den skrikande Carol och vi får förmoda att resultatet av denna händelse blev att hon aldrig mer vågade sig till en Drive In-bio igen.

"Going Up" heter fjärde episoden och nu är det kvinnans tur att dominera. På ett kontor hamnar en osäker grabb (spelad av Herb Layne) i hissen tillsammans med stentuffa tjejerna Penny & Sally (spelade av Suzy A Starr och Amanda Smith). Hissen stannar och de bägge brudarna kastar sig över den lille kontorsråttan (snacka om feministiskt initiativ!). När alla ligger omslingrade i en hög på golvet (grabben ser inte ut att direkt ha lidit av behandlingen) funkar hissen igen och med ett pling skjuts dörren upp. Utanför står förstås en massa chockade människor och bara glor på det nyknullade gänget på hissgolvet.

Episod nummer fem ("Straw Dolls") öppnar med att två kvinnor (Uschi Digard och Dee Dee Levitt) kommer ridande in i en tom västernstad. De beger sig till en lada där de dricker skumpa och lesbar. Levitt glor med avund på Digards smaskiga vattenmeloner till bröst. Digard tröstar Levitt med att även små bröst har sin charm. Ungefär som om Big John Holmes sagt till mig att storleken saknar betydelse. Visst. Storbystade Uschi Digard (med schweiziskt ursprung) är Russ Meyer-stjärnan som också medverkat i grövre p-rullar. Uschi kan se tillbaka på en fantastiskt filmkarriär där hon haft sex med nazister, cowboys, satanister, knuttar, Robin Hood, Casanova, Pinocchio och John Holmes. Och hon hånglade med Robert Duvall i Sam Peckinpahs Killer Elite. Man kan inte annat än att imponeras av en sådan kvinna. Här är några av alla skojiga pseudonymer Uschi lystrat till under åren: Heidi Sohler, Ingrid Young, Ann Biggs, Astrid Lillimor. Denna episoden får hur som helst ett tvärt slut när en ilsken farmare (spelad av Dee Cooper) upptäcker de båda lesbande damerna och sticker dem lite lätt med en högaffel.

Sjätte episoden är betitlad "The Good Old Gang" och skildrar ett gruppsex mellan ett gäng kontorsanställda. Strikte mr Clark (spelad av Con Covert) kastar loss och klär ut sig till kvinna och mitt i allt dyker kultfiguren Titus Moody (The Thrill Killers) upp som partygäst. Även en neger i revolutionär utstyrsel (basker och k-pist) deltar i ormgropen.

Sjunde episoden ("The Kiss of Life") tilldrar sig kring den i porrsammanhang obligatoriska swimmingpoolen. Tre chicks (Suzanne Walsh, Melinda York och Mary Johnson) ligger och trånar över badvakten John C Holmes (!). Men tydligen är gamle John tröttkörd eftersom han reser sig från vilstolen och lämnar filmen utan att ens ha snackat med brudarna. Istället uppenbarar sig William Margold som ser ut att vara på sitt soligaste humör. Tjejerna bara gapar över denna oerhört sexiga uppenbarelse. En efter en hoppar de i poolen och låtsas ej kunna simma. Vilde Bill kommer till undsättning och det blir lite simulerat knullande i vattnet. Titus Moody poppar upp även i detta avsnitt (ont om statister?) och föreställer en servitör som snubblar av upphetsning när han märker vad som är i görningen mellan Margold och flickorna.

Episod åtta heter "Family Reunion". Överåriga tonårsdottern Virginia (spelad av Nancy Mann) gosar med leksakshunden Fluffy (spelad av Kodax). Plötsligt hörs stånk och stön och knarr från övervåningen och lilla Virginia tassar upp och kikar i nyckelhålet till sovrummet. Där ligger mamma Candy Samples och knullar med en gammal onkel (spelad av en ursnuskig gubbe vid namn Al Warden). Virginia ertappas och mamma Samples förklarar först muntligt hur ungar blir till för sin lilla chockade (men stenkåta) flicka. Så knullar alla tre medan lilla Fluffy rör sig upp&ner på golvet med vibrerande svans.

Mellan episoderna börjar paret på tidningsredaktionen att fyllna till och snubben börjar även kasta lystna blickar i blondinens urringning och på hennes slanka ben som vilar över skrivbordet. I episod nummer nio ("Overdrive") kan Christine De Schaffer bara nå orgasm om hon knullar med sin kille (spelad av blonde veteranen Jesse Adams) medan de färdas i bil. Efter att ha kraschat mot ett staket fortsätter de kärleksakten som om ingenting har hänt. Inga snutar i sikte?

Precis som i den första Fantasm-filmen avrundas det hela med att rödhåriga S&M-drottningen Serena går i kyrkan. Nu för att bikta sig. Serena föreställer en oskuld (!) som dock har tänkt syndiga tankar om vaktmästaren Joe (spelad av snaskige Michael Karnite). Nu vet inte lilla Serena att Joe smugit sig in i biktbåset och tagit prästens plats. Han säger att Serena för att få syndernas förlåtelse måste gå in i ett angränsande rum och knäböja och be till sin skapare utav bara sjutton. Lydigt ligger där Serena på knä och fulingen Joe tassar in och tar henne bakifrån. Mitt under akten tittar en munk in (spelad av filmens producent Anthony I Ginnane) men han dryper snabbt iväg när han märker vad som är i görningen.

På tidningsredaktionen sussar våra värdar gott och filmen slutar. Nästan lika knäpp som sin föregångare men möjligen lite (väldigt, väldigt lite) mer erotisk. Regissören Eric Ram hette egentligen Colin Eggleston (f.1941-d.2002) och var mest verksam inom televisionen. Med tiden blev han ett etablerat regissörsnamn med filmer som Cassandra (1987) på sin meritlista.