PIGGA PILSKA PEGGY

(AUNT PEG)
Wes Brown, USA 1980
Walthers Video (Midnight Video)

Första filmen i den rätt tradiga Aunt Peg-serien. Juliet Anderson återfinns här i sin paradroll som liderliga porrfilmsproducenten miss Peggy Norton. Inledningsvis får vi se henne i studion under inspelningen av en scen med bland annat John "Horse Dick" Holmes. Big John sätter rutinmässigt på en tjej och gör bara detta enda lilla gästuppträdande innan han försvinner ur handlingen. Samtidigt i kulisserna knullar allas vår favoritmoster med en av sina manliga assistenter, spelad av evigt flinande superhingsten Mike Horner, som till hennes besvikelse sprutar alldeles för tidigt.

För att vara en Anthony Spinelli-flick (han har regisserat under sin "Wes Brown"-pseudonym) är det en förvånansvärt handlingsfattig film. Mest en serie mekaniska sexavsnitt till ackompanjemang av anonym varuhusmusak. Pilska Peggys enorma sexaptit gör att hon inte ens kan hålla fingrarna borta från sin svåger, spelad av korpulente Michael Morrison, och hon har som finalnummer även ett lesbiskt möte med lilla systerdottern Sheila i baksätet på en limousin (i förarsätet sitter en kvinnlig privatchaffis och smeker sig själv samtidigt som hon krampaktigt sköter ratten). Nästan konstigt att sexualiteten kan framstå så kylig och totalt känslobefriad som här. Moster Peg skriker och ylar ut sina (fejkade?) orgasmer men det känns ändå inte mer äkta än en sämre tecknad löpande band-produkt. Ja, karaktärerna i den här filmen har mer gemensamt med cartoon-figurer än med levande människor av kött och blod.

Så visst är det märkligt att maestro Spinelli (f.1927-d.2000) släppt ifrån sig en sådan här oengagerad produktion. Spinelli (eller Sam Weston som han egentligen hette, en man med förflutet i "riktiga" Hollywood, och bror till välkände komediaktören Jack Weston) var annars mest känd för att bemöda sig mer om intrigen i sina filmer än själva knullandet. Endast Jamie Gillis förmår gjuta lite liv i den här rullen under sitt korta gästspel som den temperamentsfulle italienske demonregissören Franco Fettucini. Med sin överdrivna accent och sitt koleriska utspel gör han så att man blir på gott humör och åtminstone får sig ett befriande garv. Även om också hans sexakt (han sätter på både moster Peg och platinablonda Seka) går på malande tomgång. Bakgrundsmusiken i den scenen påminner om gamla hitlåten Popcorn. Nä, något är fel när man som jag mer sitter och kollar på interiörer än själva samlagsaktiviteterna - bland annat innehållande ett rum med fräcka posters på Kiss och Michael Landon.

Rollistan är osedvanligt stjärnspäckad (även fulsnygga Serena och stilige Mike Ranger finns inklämda) men ingen av berömdheterna (förutom Gillis förstås!) utmärker sig, utan verkar mest hoppas på att arbetsdagen äntligen ska ta slut. Mr Spinelli själv "gör en Hitchcock" och visar oss sin feta uppenbarelse som solglasögonprydd skummis väntandes på taxi vid en flygplats i San Francisco. Juliet Anderson i huvudrollen är ingen oäven skådespelerska och är dessutom ett bra exempel på att det även inom den klichéfyllda porrgenren finns (eller åtminstone fanns) plats för tuffa, självständiga kvinnor. Hon är den idealiska sexstjärnan för unga grabbar som tänder på qvinns som befinner sig på fel sida om de femti (även om jag misstänker att hon var 35-40 när hon slog igenom som stränga moster Peg). Tyvärr måste jag för egen del erkänna att jag finner henne ungefär lika upphetsande som skoltidens fluortant. Äldre, dominanta damer har aldrig varit min likör. Vissa rykten vill förresten göra gällande att blonda, kortklippta Anderson är född i Helsingfors, men så är inte fallet.

Pigga Pilska Peg innehåller åtta sexscener av det mer normala slaget och filmen hade svensk premiär (1982.01.11) på Woodstok i Stockholm.