LOVE ME

(originaltitel:LOVE YOU)
John Derek, USA 1980
Maxs

Någon i läsekretsen som minns Bo Derek? På 80-talet var denna unga blondin sexsymbolen med stort S, trots att filmerna hon spelade in (regisserade av maken John) ofta var sanslöst usla. Och det är om John och hans enda verk i hårdporrgenren - Love Me - som jag nu ska berätta.

John Derek (f.1926-d.1998) slog igenom som ung, mörk snygging i Hollywood under sent 40-tal. Mest minnesvärd är rollen mot Humphrey Bogart i "ungdom på glid"-dramat Lev farligt dö ung (1949). På 50-talet gjorde han äventyrsroller i bland annat Haji Babas äventyr (1954) och föreställde Josua i Cecil B De Milles gigantiska bibelspektakel De tio budorden (1956). Men Derek trivdes aldrig i sin roll som tonårsidol och utbildade sig istället till fotograf. Pinup-bilder blev hans specialitet och Playboy publicerade hans nakenfoton av makan Ursula Andress - tjejen som var den allra första så kallade "Bond-bruden". Derek var förstås inte den trogna typen och har även varit gift med bland annat Linda Evans (hon från Dynastin) innan han 1974 fick tag på sextonåringen Mary Cathleen Collins. Fulingen John ändrade lilla Marys namn till Bo (som om det skulle vara sexigare att bli namne med en av TV-sportens legendarer...) och fick snart upp henne som Playboy-omslag. Mr Playboy själv - Hugh Hefner - blev alldeles till sig i morgonrocken och utnämnde Bo till 80-talets skönhetsideal. Sedan mitten av 60-talet var Derek dessutom verksam som regissör till lågbudgetfilmer. Med tiden kom dessa att bli allt porrigare och frugan Bo regisserade han i praktkalkoner som Tarzan apmannen (1981) och Bolero (1984).

Love Me är så vitt jag vet Dereks enda försök i hårdporrgenren. Filmen skildrar två par under en weekend på en ö utanför den kaliforniska kusten. Charlie & Steve (spelade av Annette Haven och Wade Nichols) och Lynn & Mark (spelade av Leslie Bovee och Eric Edwards) tappar alla kläder och hämningar när de hamnar på denna natursköna plats. Den fria livsstilen leder till partnerbyte vilket förstås resulterar i svartsjuka och då framförallt hos Steve som är mer hämmad och fast i stelbenta konventioner än de övriga i sällskapet. Gruppsex och blindbock (med bindel för ögonen ska kvinnorna gissa vem av männen de suger av) samt lite nude wrestling mellan Steve och Mark är andra aktiviteter vi bjuds på. Och vid den sprakande lägerelden sjunger Charlie "Greensleeves" så intet öga är torrt.

Annette Haven har en vacker sångröst som hon tidigare visat prov på i bland annat Eruption (Dracula sucks!, 1978), och är fortfarande den vackraste kvinna jag skådat i hårdporriga sammanhang. Annette Robinson (som hon egentligen heter) har nu passerat de femti och dragit sig tillbaka med man och en massa katter. Filmens andra leading lady - Leslie Bovee - är oroväckande härjad med ringar runt ögonen men av utspelet att döma verkar hon inte vantrivas i sin roll. Bovee var ett stort porrnamn på 70-talet och deltog i en rad genreklassiker, bland annat spelade hon mot John Holmes i sexdeckaren Hawaii - erotik under solen (Eruption, 1976). Wade Nichols och Eric Edwards är också legendariska namn i branschen. Nichols var en mörk, viril karl men med ungefär lika mycket utstrålning som en Ken-docka. 1985 hittades han vådaskjuten men mycket talar för att det var ett planerat självmord. I samma veva hade han nämligen fått diagnosen AIDS. Edwards har kallats för "porrens Tyrone Power" men jag tycker mer han är sexindustrins svar på Martin Timell! Edwards (som i rollistan till den här filmen går under sitt riktiga namn Rob Everett) har gjort precis allt på film från starten i obskyra 70-talskortisar som Piss orgy och Dogorama (mot Linda Lovelace) till 90-talsvideos i regi av honom själv.

Men åter till vårt äktenskapsdrama: efter ett djupsinnigt och sådär härligt kvasiintellektuellt samtal kommer våra vänner fram till att de är "banana people" (det vill säga crazy!) och beslutar sig för att göra om trippen igen någon gång i framtiden. Under filmens gång har vi även kunnat ta del av Charlies allra hemligaste drömmar vilket innebär gruppsex där hon dubbelpenetreras av två karlar. Slutrepliken lyder: - Allt är fantasi. Det är vad allt bygger på.

Love Me är en rulle som passar för lite lagom sofistikerade par. Aldrig att svettige runkaren står ut med att följa den här långsamma storyn med dess - med hårdporrmått mätt - diskret filmade samlag. Kan inte heller tänka mig att dagens odrägliga kids har något att hämta här - Dereks film är miltals från nya tiders MTV-porr typ Michael Ninn. Själv har jag svårt att identifiera mig med hans huvudpersoner. Hollywoods depraverade jet set kanske känner igen sig men jag kan aldrig få upp någon glöd (eller något annat heller...) för dessa plastmänniskor. Men som jag ofta påpekat tidigare är det helt omöjligt att förmedla äkta känslor inom den kommersiella porren. Marknaden är kall och hård och det präglar dess aktörer. Men Derek har i alla fall försökt få med lite romantik, äktenskapsproblematik och annat som hör våra liv till. Mest njöt jag emellertid av de fantastiska naturscenerna och av ljudet av kluckande vågor. Nästan irriterande att det kom en massa kopulerande kroppar i vägen titt som tätt. Kunde inte den excellente fotografen Derek blivit naturfilmare istället? Men nu ska vi inte vara stygga ty Derek har med denna sin enda hårdporr-rulle visat att han var mer lämpad för den här sortens film än de flesta andra. Synd att han spillde sin tid på fåniga mjukporrisar med frugan Bo.

Hittar inga uppgifter om biografdistribution vad beträffar Love Me, så det troliga är att filmen bara släpptes på video hemma i Sverige.